Anneli Karlsson har arbetat som högstadielärare sedan 1998. Tillsammans med en grupp andra lärare, läser hon nu en kurs om elevers språkutveckling på Linnéuniversitetet. Bland annat undersöker de då vilka texter skolungdomar möter.
Anneli konstaterar att skolungdomar läser och producerar en mängd olika texter - många av dem simultant och samtidigt som de agerar i sociala sammanhang både på nätet och ”IRL”.
|
– Ungdomar anpassar sig lätt och utvecklar strategier för sin kommunikation. Sms-språket har utvecklats för att det ska gå lätt att kommunicera i de snabba forumen. Men ungdomar förstår ju att man använder olika språk i olika sammanhang, och pendlar mellan dem, säger hon.
Hon poängterar dock att för att en lärare ska kunna förstå de nya texterna och de sammanhang de används i, måste också lärarna vara en del av den världen.
– Vi vet ju inte hur samhället kommer utvecklas eller vilka kompetenser de här ungdomarna kommer behöva i sina jobb i framtiden. Kanske är det just att kunna göra många saker samtidigt och vara social, som blir viktigt.
|
 |
En god start
Lärarutbildningen har en viktig funktion i att skapa en god utgångspunkt för synen på kunskap och lärarrollen.
– Skolan blir bättre på att se individers olika behov och förmågor, och varierar sätten som eleverna får visa sina kunskaper. Men för att kunna stimulera olika uttryckssätt måste vi själva behärska dem, påpekar Anneli.
– Ju fler sätt vi är öppna för, desto fler individer kan vi fånga upp.
Även sättent att lära ut på måste hänga med i utvecklingen.
– Elever ifrågasätter. De tolererar inte längre att bara sitta och bli matade. Men det är bra för vi måste utmanas för att utvecklas, det sker inte av sig själv, säger Anneli.
Värderingar och förväntningar
En viktig faktor som ibland glöms bort i diskussionen om skolans utveckling är elevernas föräldrar.
– Vi pratar ofta i negativa termer kring de ungas texter i mobilen eller på nätet, även i hemmiljön. Vi kan nog utgå ifrån att ungdomarna aldrig får höra ”vad bra att du skriver ett sms”. Men vi ställer oss sällan frågan om alternativet – att de inte skrivit, kommunicerat och sökt den sociala kontakten, varit att föredra.
Det är svårt att möta alla olika förväntningar som finns på skolan och lärarens roll.
– Vi som inte växt upp med att ständigt vara tillgängliga eller med de nya textmötena kan tycka att både texterna och ungdomars beteenden är jättekonstiga. Men världen förändras vare sig vi vill eller inte och mitt jobb är att försöka tänka kring vad de här ungdomarna kommer behöver kunna i framtiden.
Läs Anneli Karlssons VFU-rapport om ungdomars textmöten.
Tidigare artikel om det vidgade textbegreppet
2010-04-13