Det är en positiv stämning vid första mötet för gruppen som vill hitta sätt att samarbeta för att vidareutveckla matematikdidaktiken. Tillsammans har man många goda erfarenheter och exempel på hur den digitala tekniken möjliggör både visualisering och tillämpning av matematik på nya sätt i skolan.
– Det är inte mycket som behövs för ett rejält genombrott. Vi behöver inte använda boktryckarkonsten för att simulera verkligheten längre, säger Bengt Johansson som är föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).

Erfarenheter och aktiviteter
Ett aktivitetsexempel som diskuteras är GeM, som integrerar GPS och mobiltelefoner i en aktivitet för att mäta höjder. Eleverna letar upp en byggnad med GPS och får flervalsalternativ på mobilen för att uppge höjden samt att de gör en ljudupptagning för att dokumentera hur de resonerat. I klassrummet går de igenom resonemangen då byggnaderna också projiceras på en kartbild genom augmented reality.

Trots många goda erfarenheter är det svårt att föra in nya sätt att undervisa och arbeta i skolorna. – Ett krav för att teknisk utveckling ska implementeras är att det bevisbart sparar tid för lärarna. Det säger Thomas Lingefjärd från Göteborgs universitet under en diskussion om hur resultat från forskning och utvecklingsprojekt ska föras in i skolans dagliga verksamhet. – Vi kan inte lösa tidsproblematiken åt skolorna men det är därför viktigt att vi utvecklar vårt arbete i nära samarbete med lärarna, fortsätter Lennart Axelsson från Ung Kommunikation.

Problem och möjligheter
Jorge de Sousa Pires från Linnéuniversitetet påvisar också att en del i problematiken är infrastrukturen på skolorna.
– Datorer går sönder, lärare vill använda program som inte finns installerade och det är inte alltid IT-avdelningarna kan hantera de önskemål och problem som uppstår. Ofta måste man få saker godkänt av någon på kommunen, även om mjukvaran kanske är gratis, och lärandet hamnar i kläm.
Inte sällan ställer även serviceavgifterna för den tekniska utrustningen, till det.
– Köper man en dator för 2000 kronor är det ju helt galet att årligen betala 75 procent i avgifter.

Men även goda exempel i kommunerna lyfts fram i diskussionen. Jönköpings framhålls eftersom de på eget initiativ investerar och utrustar sina skolor i kommunen med datorer till alla, men också för att de vänder sig till universiteten för att utforska de digitala möjligheterna i enskilda ämnen, däribland matematiken.

Utbytet av erfarenheter och planering för samarbete fortsätter i höst då konkreta projekt och idéer ska ta form.

2010-06-24