Solveig Hammarbäck är lärare i svenska. På 70-talet arbetade hon med gymnasieelever på verkstadsteknisk linje. I klasserna fanns bara pojkar och ingen ville läsa det som skolan ville att de skulle läsa. Men kom de över beskrivningar över tekniska processer var de som uppslukade.

Idag håller Solveig en kurs om elevers språkutveckling inom svenska för grundskolans senare år. På kursen går redan yrkesverksamma lärare och studenter på sista terminen på lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet. Deltagarna studerar bland annat vilka texter som skolelever möter i vardagen.

Digitaliserade texter I sina rapporter beskriver studenterna hur skolungdomar framför allt kommer i kontakt med digitala texter, som i sms eller på nätet. – Vi måste försöka förstå elevers språkutveckling utifrån de intryck som de får, säger Solveig. Sofia Ask som är lektor i svenska vid Linnéuniversitetet, berättar i sin artikel Vad ska vi göra med Markus om en dålig elevtext som hamnade i nytt ljus när hon såg den sm ett filmsynopsis.   Enligt Solveig Hammarbäck var många svensklärare på 70-talet inte intresserade av ungdomarnas faktiska textvärld. – Det vidgade textbegreppet fanns inte då, förklarar hon.

Så när Solveig slopade de traditionella läroböckerna och började prenumerera på Teknikens värld till grabbarna på verkstadsteknisk linje, var det inte utan att få stark kritik.
– De här killarna som inte ville läsa någonting, bildade kölistor för att i tidningen få läsa om hur någon byggt om sin motorcykel eller vilken teknik som spåddes för framtiden, berättar hon.

Okonventionella metoder
Som skrivövning fick ungdomarna bland annat göra skyltar med bild och text för en verkstadsmiljö. Vid ett tillfälle tog Solvig hem en hel gymnasieklass till sitt hus som skulle renoveras. De gick runt och antecknade vad de såg för att sedan lämna in skriftliga beskrivningar av vad som behövde göras. När renoveringarna var klara gjorde de ett nytt besök i huset för att sedan lämna in rapporter om vad de tyckte om hantverkarnas arbete och vad de själva skulle ha gjort annorlunda.
– De fick ett helt annat beteende under de här uppgifterna - de blev väldigt vuxna.Att läsa svenska på yrkeslinjer, var på den tiden endast obligatoriskt under första gymnasieåret. När Solveig började var det 5 % av eleverna som valde svenska andra året. Ganska snart var siffran 65 %. Trots det var reaktionerna från andra lärare inte alltigenom positiva på Solveigs metoder.
– Eleverna fick ju inte lära sig den "fina" svenskan. Jag fick hållas eftersom de här ungdomarna ansågs vara bortom räddning.


Tillämpning och bedömning
Idag är synen på svenska och textbegreppet något annat. Trots det finns vissa svårigheter.
– Det vida textbegreppet kan vara förledande eftersom det ändå finns texter i traditionell mening som vi måste behärska - att skriva ansökningar exempelvis. Och hur ska vi som lärare bedöma de nya texterna, hur ska vi lära oss det?
I lärarutbildningen för yngre år tror Solveig att det är lättare att förhålla sig till det vidgade textbegreppet, än för senare år.
– Man vet att de små barnen måste få lära sig på det sätt som är bäst för dem. I utbildningen mot senare år är svensklärarkurserna fortfarand euppdelade i språk och litteratur och det är mycket upp till studenterna själva att sätta ihop textbegreppet i praktiken, säger hon.

Efter skolan
Solveig har i sin forskning följt 25 av de personer som hon hade på verkstadsteknisk linje på 70-talet. De är individer vars lärare redan i årskurs ett påpekade att de hade svårt för att lära sig läsa och skriva. Idag ska de snart fylla 50 och en stor del av dem har haft en karriär som egenföretagare eller sitter på höga postitioner på sina arbetsplatser.
– Det har ställts höga kommunikativa krav på dem och de skriver och läser högst komplicerade texter.

Få av dem kopplar dock det de gör i jobbet eller på fritiden till att läsa och skriva i skolans mening. De ser inte läsning som ett sätt att avkoda olika medier. Visst kollar de e-post, skriver säkerhetsinstruktioner, tittar på film och går igenom avtal men nä, läser gör de aldrig.

Sofia Asks artikel "Vad ska vi göra med Markus? Intermedialitet i postmodern elevtext" har publicerats i Det meningsfulla ordet är det mänskliga medvetandets mikrokosmos, Svensklärarföreningens årsskrift 2004.