De nya studenterna på lärarutbildningen vid Linnéuniversitet i Växjö, välkomnades förra veckan, bland annat genom föreläsningar tänkta att introducera och inspirera dem till sitt framtida yrke. Professor Mats Trondmans underhållande föredrag om hur kulturer och relationer ständigt utvecklas över tid, gav en bild av hur man som lärare och student måste förhålla sig till samhälleliga förändringar. 

Ung Kommunikation, som tar sin utgångspunkt i den utveckling som sker i samhälle, kultur och skola tack vare digital teknik, arrangerade under introduktionen föredrag kring hur dessa förändringar påverkar kunskapssynen och lärarrollen.

Busiga eller kreativa barn
Ann-Marie Folkesson, lektor i pedagogik på Linnéuniversitetet, påvisar i sitt föredrag om datorer i förskolan, att det råder delade meningar om ifall datorer ska ingå i verksamheten på landets förskolor - trots att de är en självklarhet i de allra flesta hushåll.
– Hur barnens beteende kring datorer tolkas, beror mycket på vilken attityd till datorer som förskolläraren eller lärarstudenten har med sig in i situationen, förklarar Ann-Marie Folkesson i en analys av ett datorprojekt med förskollärarstudenter under en VFU.
– Om ett barn exempelvis medvetet trycker fel på tangentbordet och leker med bokstäver istället för att ”göra rätt”, gör en negativ attityd hos förskollärarna att de ser det som barnet gör som onödigt bus. En positiv inställning kan istället göra att de ser det som kreativ lek.

En av studenterna på Ann-Marie Folkessons föredrag är Therese Ivarsson som praktiserat på en förskola innan hon började på utbildningen. – Jag känner igen flera av resonemangen från min praktikperiod. Flera av förskollärarna upplevde också att det var svårt att få tid till datorer och annat som är nytt för verksamheten.

Parallella världar
Det finns idag mycket digital utrustning som är lätt att använda även för någon som är ovan vid teknik - till och med för en femåring. 1995 började konstnären och läraren Lars Palm att göra film tillsammans med en lärarkollega. Vid ett tillfälle gav de filmkameran till en femåring som filmade i rummet de befann sig i.
– När vi tittade på det han filmat kände vi inte igen oss. Det var en helt annan värld han filmat: sin värld, berättar Lars Palm under presentationen ”Love is in the air - om det multimodala språklabbet”.
Han förklarar att de båda lärarna insett att film var ett sätt att dela med sig av sina världar till andra, som en sorts demokratiskt verktyg.

Lars Palm tar upp olika exempel av multimodalitet, när två eller flera teckensystem som exempelvis ljud, skrift, kroppsspråk eller bilder, används samtidigt för att skapa en betydelse. Han påpekar att just film är det man vanligtvis kopplar ihop med multimodalitet men även sådant som sms och mms är sådana uttryck.
– En smiley, alltså en bild, ihop med text i ett sms är ju två teckensystem som används samtidigt.

Rene Magritte 1928. "Det här är inte en pipa" Exempel på teckensystem som motverkar varandra i ett budskap.

Som lärare räcker det inte med att veta att de olika teckensystemen finns.
– För att förstå de olika språken, måste vi använda dem, säger Lars Palm.
Han visar exempel på hur barn och ungdomar spontant använder sådant som skisser, texter och grafer för att förklara något i skrift – om de tillåts.

Fiktiva världar och verkliga kunskaper
Det finns många uttryckssätt som skulle kunna ges större utrymme i skolan. Christina Olin-Scheller är forskare i litteraturvetenskap och pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet. Hon är en de få forskare som intresserat sig för Fanfiction i communities på nätet. Fanfiction är berättelser som utgår från redan befintliga böcker eller filmer. Genom att skriva in sig själv eller låta sådant ske som inte hänt i originalet, skapar en ung fanfiction-författare en ny berättelse.

twilighted.net är ett exempel på en fanfiction community

– Det började med Harry Potter böckerna. Nu är det mycket som görs kring Twilight-serien, berättar Christina Olin-Scheller under sitt föredrag. Hon förklarar att imitation inte är ett accepterat i skolans värld som ett sätt att lära sig. – Det gör att sådant som Fanfiction blir en outnyttjad möjlighet att till exempel träna på språk och lära sig hur olika bärande element i en berättelse fungerar. Ungdomarna lär sig också att skriva för en publik eftersom de publicerar texterna på fanfictionsidor på nätet. Genom andras kommentarer utvecklas författarna i sitt skapande.

Christina Olin-Scheller beskriver begreppet konvergenskultur genom SVT-produktionen Andra avenyn. Serien var inte enbart ett TV-program utan också olika aktiviteter på nätet där tittare hade möjlighet att påverka innehållet också i TV-serien.
– Det här sättet att göra publiken till medskapare, istället för passiva tittare, förändrar de ungas sätt att intressera sig för TV.
Tanken är inte långt borta, att det är ett förhållningssätt till sin verksamhet och sin ”publik” som borde intressera skolan.

2010-09-01