IKT i specialpedagogiken
Läs vår blogg
De flesta elever som börjar skolan lär sig att läsa och skriva utan problem. Men för cirka 15-20 % av eleverna i skolan går det inte lika enkelt. De behöver mera stöd och hjälp för att "knäcka läskoden".
Orsakerna till en långsammare takt i läs- och skrivinlärningsprocessen för en del barn kan vara flera t.ex. en senare mognad, svårigheter med koncentrationen eller specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga det man brukar kalla medfödda läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Det vanligaste sättet inom skolan att hantera svårigheter med att komma igång med skriften har varit att på olika sätt träna på de moment som eleven har svårt med. Men för några elever vill problemen inte ge med sig trots intensivt tränande genom hela askoltiden. Många gånger tröttnar eleven och ger upp, med en känsla av misslyckande och låg självbild som följd.
Inom skolans värld var det främst speciallärarna som i början på 1980-talet såg datorns möjligheter att mer effektivt träna elever med olika former av inlärningssvårigheter. Likaså var det inom specialpedagogiken som man först började använda sig av datorn som kompensatoriskt hjälpmedel. Tyvärr används kompensation fortfarande i ganska blygsam skala (Jacobson & Svensson, 2006). Datorn samt annan digital teknik att kompensera för olika svårigheter har dock ännu inte nått ut i klassrummen i någon större omfattning.
Forskningsprojektet Läsutveckling Kronoberg (LUK), som vi påbörjade 1989 i årskurs 2, och som longitudinellt har följt ett antal elever med läs- och skrivsvårigheter fram till utgången av gymnasiet, har visat att många lässvaga elever trots omfattande specialundervisning inte uppnår tillräcklig läsfärdighet samt att deras skolbetyg ligger under förväntad nivå i kärnämnena, speciellt i engelska. Vår bedömning är att hade bland annat en mer systematisk användning av kompensatoriska hjälpmedel använts redan från de lägre stadierna, skulle många fler lässvaga elever ha klarat sina studier bättre.
Syftet med projektet är att låta elever med läs- och skrivsvårigheter systematiskt få använda kompensatoriska hjälpmedel i skolarbetet med fokus engelska och i arbetet med läxor i hemmet. I den här studien avser vi att låta elever från år 4-7 delta. Ett antal skolor är tänkta att ingå. Program och utrustning skall användas intensivt under ett läsår för att därefter utvärderas.
De kompensatoriska hjälpmedel som vi avser att använda kan delas in i tre grupper
- Kompensation för att underlätta att läsa på engelska. Exempelvis genom att använda en scanner på en tryckt text och att lyssna text via en talsyntes.
- Kompensation för att underlätta att skriva på engelska. Här kan program som Spellright användas.
- Kompensation för att översätta till och från engelska till exempel med program som Wordfinder eller med en scanner-penna.
I ett inledningsskede kommer både lärare och föräldrar att få utbildning om kompensationsverktygen. Tanken är också att rektorer ska involveras och vara medvetna om det kompensatoriska tänkandet och hur utrustning fungerar. Vidare kommer lärare att få handledning och support från projektledningen med avseende på elevens specifika svårigheter och den utrustning som han/hon använder.
Gruppmedlemmar
Christer Jacobsson, Växjö universitet
Idor Svensson, Växjö universitet
Lena Heindorff, Växjö universitet
Marianne Björn, Växjö universitet
Anita Sandell, Växjö universitet